Linjal

Utmaning nr 139 / 2010 i Skrivpuff

Maria och Elin hade stämt träff på caféet nere vid ån. De två barndomsvännerna hade inte träffats på länge. Elin hade nyss kommit tillbaka till staden efter att ha haft ett projektarbete i Tanzania i två år. Hon hade arbetat som informatör för SIDA. Ett lärorikt och intressant uppdrag där hon fått vara med om många spännande upplevelser. Maria hade precis blivit singel och flyttat till egen lägenhet efter några år i villa i en förort. Nu var hon varannanveckasförälder för femåriga tvillingarna Kalle och Kajsa.

Omtumlande händelser för båda.

Som alltid när de träffades hade de mycket att avhandla. Timmarna i vårsolen gick fort och iste-glasen blev många – en favoritdryck sedan somrarna under skoltiden.

- Minns du, Maria, när vi mjölkade korna hos grannen till ert hus på landet! Tänk att vi klev upp själva före tuppen på morgonen bara för att få vara med i ladugården! Vilket tålamod hon hade med oss. Hette hon inte Inger?

- Ja hon hette Inger. Nu har hon inga kor kvar, men en massa får istället. Kalle och Kajsa har nyss varit med dit och fått mata lammen. Ett par av tackorna förstod inte hur de skulle bära sig åt med de nyfödda, så då blev det flaskmatning ett tag.

Och så har Inger höns också. Vanliga vita Leghorn men också en sorts dvärghöns som är stålgrå i fjäderdräkten. Dom går lösa på gården och är så sällskapliga och nyfikna av sig, att hela gänget kommer springande med den tjusiga tuppen i täten när det kommer besök till gården. Kul upplevelse att ha dem skrockande runt benen!

- Så skulle alla höns ha det! Gå fria och picka i sig den mat de vill ha, kunna sandbada och välja sitt rede. Lite så lever ju hönsen på gårdarna i Afrika. Där är det ju hiskligt torrt då istället. Fattigt och magert med mat. Och så är det ju allehanda rovdjur runt knutarna som är hungriga.

- Här är det väl räven som kan ta en och annan höna som går ute. Minns du den där halvtama räven som vi skrämde iväg från gården? Någon i närheten måste ha matat den så att den blev van att se människor.

Åh så varmt och gott det är här i solen! Tänk att vi fick vår släng av ryssvärmen äntligen! Jag måste ha ett glas iste till. Ska jag beställa åt dig också?

- Ja gärna. Tänk när vi var små och skulle få saft – då mätte vi med linjal så att det skulle bli exakt lika mycket i glasen! Kommer du ihåg det? Rättvisa var viktigt.

Hissolycka

Utmaning nr 138 /2010 i Skrivpuff

- Mamma, det står i tidningen att en hiss i gruvan i Malmberget har störtat och två personer har dött. Är det farligt att åka hiss?

- Nej då Linus, det är inte farligt att åka hiss.

- Men varför dog dom där två då?

- Det var en olyckshändelse. Sådana inträffar ibland. Här i Sverige händer det tack och lov inte ofta. Säkerheten är väldigt hög på arbetsplatserna numera.

- Var man inte rädd om arbetarna förr?

- Jo, men inte som nu. Det kan kosta pengar att ha hög säkerhet och det fanns en del som var snåla och inte ville kosta på något extra på de anställda utan kamma hem så stor vinst som möjligt till ägarna.

- Min kompis Tim du vet, han som kommer från Korea, hans pappa jobbade i en gruva Där rasade det in en massa sten. Minst femtio gruvarbetare dog då för ingen kunde rädda dom! Tims mamma kunde inte ta hand om barnen själv så då fick han komma till Sverige och bo hos Nisse och Klara.

Är Koreanerna snåla?

- Det tror jag väl inte, men dom har en annan kultur där, kanske en annan syn på människoliv än vad vi har hos oss.

- Vad menas med kultur?

- Googla på ordet kultur får du se!

- Mmmmm. Livsmönster eller värderingar, seder, normer står det här. Vad betyder det?

- Hur man lever i ett land eller samhälle, vilka kläder man har, vad man tycker är viktigt, vilka lagar man har till exempel.

- Okey. Du - mamma, jag tänker aldrig åka hiss i Korea!