lördag 30 oktober 2010

Styrka

Skrivpuff utmaning nr 295 / 2010

En efter en droppade de festklädda arbetskamraterna in hos Allis, nyfikna på hur det såg ut hemma hos ”den nya”.

Under anställningsintervjun, när hon fick frågan om vilka egenskaper som var hennes styrka, hade hon svarat noggrannhet och struktur. På jobbet var hon onekligen oerhört noggrann och strukturerad. Skötte det hon skulle. Löste alltid sina uppgifter snabbt och korrekt. Hjälpsam var hon också när det körde ihop sig för de andra. Slösade inte bort dyrbar tid på korridorsnack och rökpauser som vissa andra. En önskedröm för en arbetsgivare.

Skrivbordet var alltid rent och städat. Var sak på sin plats. Hur mycket hon än hade på gång samtidigt så hade hon det aldrig stökigt. Hon visste alltid var hon hade sina projekt. Några tyckte att hon var lite av en petimeter. Kunde inte förstå att det gick att ha sådan ordning i deras ofta smått kaotiska vardag.

På rasterna höll hon sig lite för sig själv. Läste eller plitade på ett korsord. Var inte den som tog kontakt själv men stötte inte bort någon som ville prata. Ingen hade lärt känna henne mer än ytligt. De visste att hon var sambo med Robert. Han var officer och ofta på resande fot. Hon hade också berättat att de bott utomlands under ett par år när Robert hade en tjänst som observatör för FN. Inga barn. Började utbilda sig till journalist men hoppade av den banan innan hon var färdig.

Allis höll kroppen i trim och var alltid propert klädd. Klassisk klädstil. Inga dussinvaror fanns i hennes garderob. Hon var väl medveten om vilka färger som framhävde hennes mörka hårsvall och pigga, pepparkaksbruna ögon.

Denna kväll visade det sig att hon var en perfekt värdinna också.

fredag 29 oktober 2010

Smak

Utmaning 294 / 2010 i skrivpuff

Det var dags för årets begivenhet på kontoret – personalfest på Furan. Trerättersmiddag, underhållning och därefter dans för den som var hågad. Förfest skulle det bli hos Allis, som var ny i firman sedan några månader tillbaka.

Ulla svepte in först av alla i arbetskamratens trerummare. En vindsvåning fyra trappor upp utan hiss var ingen match för henne som tränade på gym fem kvällar i veckan. Det gällde att hålla sig i form.

I vardagsrummet sprakade en värmande brasa i täljstenskaminen från Handöl.

- Så härligt med en braskamin Allis!

- Ja, den fanns här när jag köpte lägenheten. Se dig omkring Ulla, medan jag fixar en drink! Gin och Tonic – passar det?

- Javisst, min favorit! Gulligt av dig Allis – jag kikar gärna runt lite!

Ullas blick scannade av omgivningen. Lägenheten var liten, men rummen väldisponerade. Inga döda utrymmen. Gott om garderober. Hallen var ljus och inbjudande. Ett takfönster bidrog till detta faktum.

Köket hade plats för ett stort matbord. Fräscha vitvaror. Bänkskivor och skåp verkade vara nya. Ordning och reda. Stor balkong i söderläge, med utgång från både köket och det vinklade vardagsrummet.

Förhållandevis stort badrum. Till och med en liten bastu rymdes där. Minimal, men tillräckligt stor för två. Vitt kakel på väggarna och svarta klinkers med värmeslingor under på golvet. Genomgående vit frotté. Ulla noterade att det stod Huntingford på märklapparna.

Ett kombinerat arbetsrum och gästrum intill köket inrett i vitt och svart med en röd accent. Snyggt! På bordet låg en laptop öppen. Åh – Allis är visst en duktig fotograf med egen blogg!

Färgerna i sovrummet gick i jordtoner. Mörkt trägolv, en stor säng från Hästens dominerade rummet. Ullplädar från Morjärv låg inbjudande över fotändan. En hel vägg med garderober bakom vackra skjutdörrar, delvis med speglar i.

Ulla konstaterade snabbt att Alis var en person med samma smak för det vackra som hon själv.

söndag 17 oktober 2010

På rymmen

Skrivpuff utmaning 282/2010

Julia stog vid bänken i köket och bredde smörgåsar när mamma kom in från morgonpasset i ladugården.

- Oj – Julia lillgumman - är du uppe redan? Och hungrig dessutom. Så många smörgåsar brukar du ju inte få i dig till frukost?

- Nä dom är inte till frukost. Jag ska rymma förstår du och då måste man ha något att äta.

- Rymma?

- Ja, jag och Jossan ska rymma idag.

- Varför ska ni rymma?

- För att vi har bestämt det. Tina och Sussie rymde förut och dom tyckte det var jättekul. Dom rymde till Tinas morfar. Han bor jättelångt bort så dom åkte buss till honom och var där en hel dag.

- Vart ska du och Jossan rymma då?

- Kanske till Moses.

- Vem är Moses?

- Det är Jossans låtsaspappas häst. Han bor i det stora stallet bakom skolan. Han är världens snällaste! Vi kanske får rida på honom om han inte ska vila.

- Då måste ni ta med lite morötter åt honom! Jag hämtar några från källaren. Du kan få låna min ryggsäck – den gamla fina Kånken jag hade när jag var med i Skogsströvarna. Du behöver väl ha något att dricka också. Man blir törstig av att rymma. Jag tror att det finns en liten termos som passar precis i ryggäcksfickan.Ska vi koka choklad tycker du?

- Nä det gör Jossan. Jag lovade ta smörgåsar. Nu kommer hon! Får jag ryggsäcken nu.

Julia stoppade ner smörgåsarna, morötterna och en tröja i ryggsäcken, tog på sig skorna och gav mamma en snabb kram. Så var hon ute på gården, där Jossan just kom springande.

- Hej Julia! Är du färdig? Åh vad spännande det ska bli att rymma!

Flickorna stegade ivriga iväg bortåt vägen, hand i hand.

onsdag 6 oktober 2010

En smula

Skrivpuff nr 272 / 2010

Svarta rubriker i morgontidningarna basunerade ut katastrofen. Hjälp översvämningsoffren i Pakistan! Tusentals familjer hemlösa efter senaste jordskreden. Vintern närmar sig och tillfälliga bostäder behöver byggas upp som skydd. Mat och mediciner saknas. Ditt bidrag behövs!

Martin sträckte på sig efter kaffekoppen vid frukostbordet. Tittade på klockan. Än hade han några minuter på sig innan han måste dra iväg till första mötet för dagen – en tänkbar köpare till ett av hans bolag. Gick affären i hamn skulle han kunna dra sig tillbaka. Leva gott på avkastningen och låta döttrarna ta över verksamheterna. Kanske han skulle bosätta sig för gott i Sydafrika. Klimatet passade honom utmärkt. Tanken på det kommande behagfulla livet fick honom att le nöjt.

Det där med Pakistan var redan långt borta. Ett land han knappt visste var det låg. De fick väl hjälpa varandra där borta i Asien.

Han ställde kaffekoppen på diskbänken. Tog på sig ytterrocken, greppade portföljen och begav sig till garaget. Valde det lilla silverfärgade kraftpaketet idag.


Utanför kontorsbyggnaden stog en dam från Röda Korset med en insamlingsbössa. Hjälp offren i Pakistan stog det på den. Martin kände efter i rockfickan. Hittade en tia.

fredag 1 oktober 2010

Livsstil

Skrivpuff nr 267/2010

Han är mycket verbal och har ett rörligt intellekt. En trevlig prick. Alltid på språng någonstans.

Men myntet har som bekant två sidor. Makt är den stora ledstjärnan. Typiskt manligt? Han måste befinna sig i händelsernas centrum. Få bestämma. Styra och ställa med allt och alla. Kan göra vad som helst för att få sin vilja igenom. Då mår han bra, strålar av lycka och är otroligt social mot sina adepter.

Går saker och ting inte hans väg är det alltid andra som bär skulden. Får han mothugg – vilket inte sker så ofta av förklarliga skäl – blir han vansinnig. Tappar fullständigt alla hämningar.

En sport har det blivit för honom att flyta ovanpå, köra sitt eget race. Regler existerar bara för andra. Han står över arbetslivets spelregler och normer. Rapportering, tidspassning – inte något han anser sig behöva bry sig om.

Otroligt observant på andra, håller reda på vad de gör, hur de gör, vart de ska osv, men berättar aldrig någonsin något om sig själv, vad han håller på med.

Också en livsstil……