söndag 24 januari 2010

Fem ord på J

- och en berättelse som innehåller minst två av orden.
Utmaning nr 24 i Skrivpuff

Jord, jordgubbar, jordemor, jordnära, jobbfri

Det var en av sommarens sista jobbfria dagar. Eva strosade barfota runt i trädgården på sin vanliga morgonrunda. Solen hade ännu inte hunnit torka bort daggen från gräset.

Hon stannade till vid de rosa vresrosorna som nyss slagit ut i en andra blomning. Så ljuvligt de doftade! Som parfym. Hon satt länge på knä framför blommorna och drog som tjuren Ferdinand in dofterna i näsan. Mmmm. En doft hon kommer ihåg från när hon var liten. Så hade det doftat hos morbror och moster runt deras stuga. De hade vresrosor som häck. Tänk att doftminnen sitter kvar så länge!

Vidare till jordgubbslandet. Där hade de första gubbarna äntligen mognat. Hon plockade näven full med stora, röda, solvarma gubbar. De smakade fantastiskt, som årets första egna jordgubbar alltid gör i midnattssolens land.

Ikväll skulle det bli jordgubbar och vaniljglass till efterrätt. Vilken fest! Ett par goda vänner skulle komma på besök. Frun arbetar som jordemor…. Eva smakade på ordet. Ett härligt uttryck. Står för liv och trygghet. Hon är dessutom en mycket jordnära person. Står verkligen med båda fötterna på jorden.

Daggen i gräset och besöket i jordgubbslandet hade vid det här laget gjort Evas fötter allt annat än rena. Hon gnuggade hjälpligt av dem på gräsmattan och fortsatte rundvandringen i sin älskade trädgård.

Nästa anhalt blev valnötsträdet. Nåja – träd var kanske att ta i… Eva hade fått några kärnor från en bekant för ett par år sedan. Manchurisk valnöt. Borde klara klimatet uppe i norr. En av kärnorna grodde fint och den lilla plantan hade nu klarat sin första vinter utomhus. När hon hade tagit av täcket med granris och löv som plantan haft som vintertäcke såg det först ut som om den dött, men efter några dagar växte det fram små ljusgröna bladskott. Vid det här laget grönskade det lilla trädet frodigt.

2 kommentarer:

marmoria sa...

Jag älskar sådana här insatta, inlevda texter! Och vresros är ett mycket vackert ord, särskilt i plural. En petitess: jag tycker texten hade passat bättre i presens.

Anna sa...

Å vad skönt med lite sommarvärme...:-)