Alva tittar beundrande på sin storasyster.
- Åh så tjusig hon är! De bruna pepparkornsögonen riktigt strålar av lycka där hon går bredvid sin Anders uppför altargången. Det mörka, lockiga håret är uppsatt i en konstfull knut. Slöjan sitter fäst i ett skimrande diadem.
Klänningen är som en dröm. Kajsa ser ut som en läcker gräddbakelse hela hon i den. De vita volangerna ser ut som spritsade i lager på lager över kjolen. Överdelen är översållad med glittrande stenar. Brudbuketten är uppbyggd av rosa, ljuvligt doftande rosor. Precis som dekorationerna på tårtorna.
Alva hade fått den stora äran att baka bröllopstårtorna. Hon kände sig verkligen hedrad. Kajsa var alltid så noga med saker och ting. En riktig pedant egentligen. Allt skulle vara perfekt.
Kajsa hade alltid varit den stora idolen för Alva - lilla sladdbarnet som föddes när Kajsa var fjorton år. Alva såg upp till sin storasyster, ja nästan dyrkade henne. Vad Kajsa än sade så var det lag, vad hon än gjorde så var det rätt.
Föräldrarna var egna företagare. Drev ett stort jordbruk och hade en stor mjölkdjursbesättning med lösdrift. Dessutom ett hundratal får. Därtill kom stora arealer åkermark och även skog som krävde sin skötsel. De hade full sysselsättning med detta så Kajsa hade från början tagit stort ansvar för sin lillasyster. Och gjort detta med den äran.
Kajsa var en bra förebild.
Bilden är lånad av tårtspecialisten Victoria Löfgren
2 kommentarer:
Vilken gullig historia!
Du fick med väldigt mycket i den lilla texten, och man ser henne klart och tydligt.
En bra text tycker jag. Den säger mycket om de berörda personerna.
Skicka en kommentar