Att vara förmögen

Utmaning nr 68 / 2010 i skrivpuff

André sträcker på sig, lojt och förnöjt som katter gör efter en tupplur. Han hade sovit gott i flera timmar. Flygplansfåtöljen i första klass var onekligen bekväm. Gott om plats åt alla håll. Ingen risk att behöva dela armstöd med grannen. Eller att få äta måltiderna med armbågarna tätt intill kroppen och brickan balanserande på högt uppdragna knän för att stolsryggen framför är för nära. Den tiden är förbi nu. En förmögen man behöver inte lida.

Det är dags för några veckors vila efter en intensiv arbetsperiod. Han är på väg till ett av sina smultronställen. Förra året hade han råkat hamna på ett litet, exklusivt hotell en bit utanför samhället. Egen, skyddad badvik med kritvit sandstrand. En pool som placerats så att den ser ut att flyta ihop med havet. Stora, mjuka solstolar, som gjorda för att ligga tillbakalutad och läsa spännande böcker på under en parasoll. Poolbar med utsökt vinkällare. Särskilt spännande champagnesortiment. En favoritdryck.

Han blev så förtjust över denna anläggning så att det numera har blivit upphöjt till ett av hans favoritställen. Sviten i längan mot havet väntar på honom. Och dessutom personalen. Varje svit har sina egna, välutbildade anställda som finns till hands nästan dygnet runt. Blir man sugen på en nattlig supé så löser dom det, likaväl som en båtutflykt för fiske eller bad runt någon av öarna i närheten.

Snart är han på plats. Bara en kort tur med limousinen från flygplatsen så är han där. Ser sig själv sitta med ett glas sval La Grande Dame vid poolkanten.

En ilsken telefonsignal får honom att sprätta till. Jobbtelefonen skulle han ju inte ta med sig…? Han trevar mot fickan. Trasslar in sig i något stort, mjukt sjok. Signalen ljuder högre och högre.

Till slut hittar han orsaken till ljudet. Väckarklockan. Den står på nattduksbordet. Hemma i lägenheten på Hertsön……..